Till Zell am See (dag 2)

-
Det löste sig med färjan till slut. Eller snarare med en annan färja. Vår båt, MV Berlin, återvände till Rostock utan att kunna lasta av bilarna. Vi tyckte sjukt synd om passagerarna som åkt två timmar till Gedser, fått vänta två timmar i hamnen och sedan behöva åka två timmar tillbaka till Rostock. 

Vi åkte med MV Copenhagen som angick 15:45 men var en knapp halvtimme sen.

Då vi inte var framme i Rostock förrän vid 18-tiden fick vi hoppas över turen genom Berlin som vi planerat. Istället åkte vi direkt till vårt hotell utanför Potsdam.

Idag söndag kom vi iväg runt 06:30 och köttade på hela förmiddagen. Det blev en sen lunch vid 14-tiden i Elmau på en typisk tyrolerrestaurant. Schnitzel såklart! Det var riktigt hett, 34 grader och gassande sol, så barnen såg ut att smälta bort och därför blev det inte något flanerande i byn. Istället körde vi den sista biten fram till vårt boende i Zell am See.

Huset som vi hyr i fyra nätter ligger en bra bit upp på sluttningen till Schmittenhöhe, ett par kilometer från stadens centrum. Inom 100 meter från huset finns två kabinbanor som går upp på olika toppar! 

Då det fortfarande var riktigt hett när vi kom fram, passade vi på att åka ner till en av stränderna vid Zellersjön och bada av oss lite. Varmt och skönt i vattnet!
På hemvägen blev vi dock överraskade av den värsta hagelstorm jag upplevt i mitt liv. Vi fick helt enkelt stanna bilen och vänta ut den innan vi kunde köra sista biten hem.

Ikväll blir det spel och mys inomhus, det både åskar och regnar ute.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vandring i Alperna (dag 5)

-
Bild
Idag höll vi oss i närområdet till Zell am See. Planen var att vandra till Schmittenhöhes toppstation för de som orkade, och att resten skulle ta gondolen upp.  Jonas, Björn, Edvin och Axel var sugna på att vandra, så det blev Lisa, Malin och de fem yngsta barnen som tog en linbanetur från gondolens dalstation som ligger ca 100 meter från vårt hus och går hela vägen upp till toppstationen. Rutten vi vandrade var 8 km lång och med ca 1000 m stigning. Vi kom iväg strax efter klockan 9, vilket var skönt eftersom himlen var molnfri och solen gassade. De första kilometrarna gick dessutom till stor del genom sval och skön skog. Efterhand blev det brantare och därmed jobbigare, men belöningen var ju också att utsikten bara blev bättre och bättre.  Dagens vandringsrutt Utsikten blev snabbt väldigt mäktig Bara 1 km kvar!  Utsikt från toppstationen  Vi hade med österrikisk torkad korv, torkad frukt och mycket vatten. Välbehövligt...
Läs mer

Sigmund Thun Klamm (dag 3)

-
Bild
Gårdagen slutade med ett hejdundrande oväder med hagel, ösregn och åska. Det dåliga vädret skulle fortsätta idag, så vi bestämde att stanna i närområdet. När vi gör utflykt till Örnnästet eller åker kabinbana till någon bergstopp vill vi ha fint och klart väder. Vi styrde kosan mot Sigmund Thun Klamm, en fors som startar i en sjö (Klammsee, egentligen en kraftverksdamm) och som går genom en dramatisk ravin där man byggt en fascinerande gångväg av trallvirke. När vi kommit upp till Klammsee gick vi runt sjön och fikade vid en lekplats. Axel passade på att bada lite 😂 På tillbakavägen tog vi en omväg över en av de lägre bergstopparna. Alla, till och med flickorna, stretade på mycket duktigt! Utsikten vi fick var en fin belöning. Vädret blev SÅ mycket bättre än prognosen förutspådde! Nästan inget regn, ganska varmt och skönt och till och med lite sol ☀️    Nu vilar vi oss lite hemma i huset. Planen är att st...
Läs mer

Örnnästet (dag 4)

-
Bild
Gårdagen avslutades med lite flanering nere i staden (Zell am See). Moa köpte en sommarhatt (se bilden) och vi åt på en mysig restaurang. Önskebrunn Idag bar det av till Hitlers Örnnäste, eller Kehlsteinhaus som det heter. Örnnästet ligger vid  tyska Berchtesgaden och det tog 1,5 timme att köra dit från Zell am See. Sista delen av vägen är en smal serpentinväg där det inte går att mötas, så det går specialbussar den biten. Det var verkligen en hisnande bussresa, nästan 1000 meter stigning, branta klippväggar och en fantastisk utsikt. Lisa var vettskrämd hela resan och klamrade sig fast vid sitt säte med skräck i blicken!  På bussen Tunnel från busstationen till den gyllene hissen Bussen stannade 124 meter under Örnnästet, och sista biten färdas man i en gyllene hiss. När vi kom upp blev vi dock lite besvikna - vi klev in i ett vitt moln! Vi klättrade upp till en utkiksplats, men det var dålig sikt även därifrån så vi beslutade oss för att vänta ut molnen genom att äta lunch på...
Läs mer